Spelar med system


Inledning

Genom framväxten av ett västerländskt samhälle har människor ofta kommit att betrakta omvärlden som ett mekaniskt system, som innefattar separata enheter med tydligt definierade gränser. Vi tenderar att dela upp företeelser till små beståndsdelar och granskar dessa separat medan vi glömmer att ta hänsyn till hur beståndsdelarna påverkar varandra. Utifrån det synsättet studeras ett system utifrån att det bryts ned till en samling delar och sedan försöks delarna pusslas samman. Dessa tankebanor har även applicerats på historiska händelser - som om de var en serie av linjära reaktioner- , levande varelser, ekosystem och samhällen. Den pågående är flyktingmigrationen betraktas exempelvis ofta förenklat - som ett resultat av att människor flyr från kring i fjärran länder, snarare än som en komplex konsekvens med grund i en kombination av de socioekonomiska och miljömässiga faktorer som leder till att människor migrerar. Således framställs den som en ”flyktingkris”, istället för att förstås inom kontexten av vårt västerländska socioekonomiska system av modern kapitalism.


Samtidigt som det linjära perspektivet fyller funktioner och har möjliggjort betydande framsteg inom bland annat teknologi och vetenskap, finns utmaningen med detta sätt att tänka i att man misslyckas med att ta hänsyn till verklighetens komplexitet. En samling organ vars länkar till varandra är avskurna bildar inte en funktionsduglig organism, men det är just en sådan logik som ofta återfinns när vi ser på hur vår planet och sociala system behandlas.


Komplexa system har sina egna särskilda egna egenskaper och mönster. Teremit- och bisamhällen är utmärkta exempel. Termiter reglerar temperaturen i sin stack baserat på en serie kemiska signaler som utbyts mellan individuella termiter. Vatten tillsätts strategiskt för att skapa avkylning och värme skapas genom att insekterna vibrerar. Denna invecklade biologiska och sociala struktur går ej att förstå genom att undersöka endast en individuell termit. För att människor ska kunna fortsätta existera på vår planet är det avgörande att vi bildar oss en mer sofistikerad förståelse för både jorden och för de levande varelser som existerar på den. Vi behöver börja börja granska komplexiteten hos våra egna sociala och ekonomiska system och de kärnekosystem som möjliggör liv. Baserat på förståelse för systemen behöver vi sedan interagera med dem.

Typ av aktivitet

Grupp [minst 10 personer behövs för denna typ av övning] / Experimentell

Tidsram

Varje aktivitet tar ungefär 30 minuter

Lärandemål

  • Skapa en känsla av ett “kollektivt medvetande” där ingen är ledare

  • Observera systems komplexitet

  • Lägga märke till hur ett system svarar när förutsättningar förändras

  • Lära sig lekar som demonstrerar idéer om system och komplexitet

Instruktioner

Material och verktyg:

  • En stor öppen yta där deltagarna kan röra sig

Instruktioner steg-för-steg:

Människor som förflyttar sig i system

  1. Bjud in deltagarna att i hemlighet välja två andra personer i gruppen

  2. Be alla deltagare att börja röra sig runt i rummet medan de försöker upprätthålla samma avstånd till båda valda personerna. Gruppen kommer att börja röra sig, eftersom individerna förflyttar sig i rummet för att upprätthålla jämna avstånd till de två valda meddeltagarna

  3. Be deltagarna att försöka observera de rörelsemönster som uppstår, medan de försätter att hålla en jämn distans till de två personerna.

  4. Ändra reglerna: Be deltagarna att återigen ii tystnad välja två personer. Denna gång ska de välja en av personerna som en “sköld”, som alltid måste vara mellan dem och den person de valt.

  5. Be deltagarna att liksom i steg 3 försöka observera de rörelsemönster som uppstår, hur alla rör sig i relation till varandra. Se om de kan observera några skillnader i mönstren mellan den första övningen och den denna övning.

Att röra sig som en

  1. Bjud in deltagarna att i tystnad gå långsamt runt i rummet.

  2. När en person känner för att stanna måste resten av gruppen också stanna.

  3. När en person känner för att börja gå igen, måste resten av gruppen också börja gå.

  4. Del 2: Fortsätt gå och istället för att någon individuellt bestämmer sig för att stanna, se om hela gruppen kan börja och sluta gå utan att någon av deltagarna själv bestämmer sig för det.

  5. Del 3: Repetera steg 1-3 igen, med skillnaden att deltagarna har sina ögon slutna. Be dem röra sig långsamt och tona in sina sinnen för att på så vis känna om någon stannar eller börjar gå.

Resurser

  • The Systems Thinking Playbook (Linda Sweeney and Dennis Meadows) 2010

Reflektion

  • Människor som förflyttar sig i system: Märkte ni av några mönster när ni förflyttade er tillsammans? Om ja, hur var de?

  • Människor som förflyttar sig i system: Vad upplevde ni när ni förflyttade er tillsammans som en grupp?

  • Att röra sig som en: Om du initierade ett “stopp” eller en “start”, hur kändes det att påverka andras handlingar?

  • Att röra sig som en: Hur kändes det att röra sig med hela gruppen?

  • Att röra sig som en: När ni blundade, hur visste ni om gruppen hade stoppat eller startat?

  • Finns det något annat kring upplevelsen ni skulle vilja delge de övriga?

Inlämning

Lämna in en reflektion om erfarenheten baserad på reflektionsfrågorna (upp till 200 ord). Ladda upp ett fotografi från aktiviteten. Instruktioner för hur man laddar upp fotografier och hur man lämnar in filer i Moddle hittas här: Instruktioner för inlämning & uppladdning

Utvärdering

Ge feedback till åtminstone en annan deltagare som gjort denna aktivitet. Instruktioner för hur du ger feedback kan du hitta här: Instruktioner för feedback
(Det finns ännu inga diskussionsämnen i detta forum)